Bästa och finaste ordet jag har sett på länge: "ghettobildning" på franska, som heter
GHETTOÏSATION
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
------------- GHETTOÏSATION -------------
Bloggarkiv
-
▼
2008
(497)
-
▼
oktober
(40)
- hej igen
- uuuh uuuuuuuuh uuuuuuuuuuuh
- Evelina var är du?
- Jag har just kollat på Dom kallar oss artister med...
- nu blir det här ett ganska ljumt inlägg av flera k...
- En lapplisa för själen
- åh jag kommer aldrig lära mig att spela gitarr hur...
- ååå stora stora livet du är så stort
- regression
- LYRIK
- "Jag är slut som människa"- hur kan man säga så?/l...
- HURRA HURRA! GRATTIS TILL ALLA I DATAVÄRLDEN PÅ IN...
- över min döda hy
- min själ är ett svart plastparaply från H&M
- en smart person
- Nu kommer hösten och jag måste börja läsa poesi igen.
- I owe you big time
- borsta tänderna
- min pappa kan karate
- upptäckt från ensam och hungrig
- rapport från grottan
- igår snodde jag en bild och suddade bort signature...
- en gång i somras försökte jag göra fotokonst
- Allvarligt talat grabbar, jag tror jag har blivit ...
- Hur kan vissa dagar vara så inbyggt jävla bajsiga?...
- Here we are now, entertain us
- basutbudet (busutebadet)
- skit kan hända
- nu är det nu men då var ändå alltid då, också, och...
- När det börjar fräsa
- jag idag:
- hej!
- arbete
- Jag har varit vilsen Elin, allt har gått helt åt s...
- *^?%%¤¤¤#
- ordsmakning
- en härlig lördag i solskenets tecken
- crème de la crème
- sprickfärdigt
- ärtsoppedan!
-
▼
oktober
(40)
2 kommentarer:
hur kan man älska ett ord så mkt som jag har börjat älska detta?
kanske för att det är så litet och stort på samma gång.
kanske för att det beskriver något man längtar efter.
Skicka en kommentar