Spanarna. Jag älskar det radioprogrammet. Det är en så smart idé, och spanarna är ofta så väldigt smarta. Som grädde på moset (blöäh!) har ALLA spanare, plus Ingvar Storm, fantastiska röster. Speciellt de manliga spanarna. Röster alltså, magiskt. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att jag är lite besatt av röster. Till exempel faller jag i trans när jag hör Drottning Silvia prata. Jag kan lyssna på ett radioprogram flera gånger i rad om någon med trevlig röst pratar, som avslappningsövning ungefär. Senast lyssnade jag på Ekots lördagsintervju i P4 med just Drottning Silvia, ca 5 gånger i rad. Under tiden gick jag runt i lägenheten och gjorde annat och var helt slapp. Det är lite makabert att tänka på att ämnet för intervjun var barnpornografi på nätet, men ibland kan det inte hjälpas.
Min slutliga megahyllning går till Göran Everdahl, som är ett geni förklädd i ringa uppenbarelse. Jag menar, han är stilig och så, men han gör inget väsen av sig. Helt plötsligt inser man bara att han är ett geni.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
alltså. jag vet. det kan lätt räcka med en röst. röster är helt fantastiska och därför tycker jag synd om alla som har ful/jobbig röst.
mihhihihih!
Skicka en kommentar