Jag tänkte just på en grej: vad mycket lättare livet vore om nederbörden kunde hålla sig till att falla på natten. Då skulle kanske även mascaran hålla sig till att sitta på ögonfransarna, byxorna behålla någon kvarts millimeters avstånd till huden, håret leva upp till schampots löfte om volym och halstabletterna i ytterfacket på väskan skulle förbli i fast form. Men man kan ju inte få allt. Det finns viktiga saker och så finns det mindre viktiga saker.
Min cykel håller på att genomgå en total make over. Jag är rörd och öm i hjärtat, och lite orolig också. Snart ska han få nya tassar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar