"1825 var Almqvist tillbaka i Stockholm och genomgick några svåra år innan han 1828 tog upp en ny karriär - pedagogens."
"Genomgick några svåra år" - det låter så hoppfullt. Det låter så självklart och naturligt, det låter så lite och så övergående. Att livet är som en berg- och dalbana (blå och krokig?) må vara en av våra mest utslitna liknelser, men det är sant. Det att må dåligt och stöta på motgångar lite då och då är något väldigt naturligt och oftast övergående. Men när det väl händer tror man att det för evigt kommer att dominera ens liv. Kanske skulle man bli hjälpt av att betrakta sitt liv ur b i o g r a f i p e r s p e k t i v lite oftare. Ens nuvarande tillvaro skulle då få mer rimliga proportioner. När man har det lite motigt kan man formulera tankar av typen "Våren 2008 hade Lxxxxx det lite motigt. Redan våren därpå mötte hon dock kärleken och tilldelades Nobelpriset i litteratur, trots obefintliga gärningar på området." Efter regn kommer solsken, för att slänga mig med ännu en urvattnad kliché.
måndag 28 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag vet inte vad jag ska säga. Så jävla bra bara.
jag ska börja tänka mer ur biografiperspektivet.
Kliché- och ordspråksperspektivet funkar också ju.
ja det gör det. Ordspråk är oftast fantastiska. Ryms massor av visdom inuti. Imorrn får vi höras i luren! puzzzzzzz
Skicka en kommentar