Parfymerad soptunna

Nu för tiden när jag ser en överfull offentlig soptunna blir jag glad, för jag vet att jag inte behöver tömma den. Det är höjden av lyx. Tillbaka till finliret och de vita fingrarna, tillbaka till att vara den parfymdoftande som skyndar förbi. Men det känns också skönt att veta hur det känns när man öppnar soptunnan, när locket faller tillbaka över ens handskbeklädda fingrar, när man drar upp den stinkande regnvattenfyllda soppåsen och med bortvänt ansikte rynkad näsa sätter i en ny. Jag tycker inte att man ska välja sida i onödan, allt räknas.