Igår hände en liten grej som gjorde mig märkligt glad. Jag berättade för Eve om en bok jag just har börjat läsa, en bok som jag redan tycker jättemycket om och ville berätta om: Elefantens öga av Inger Alfvén. Sittandes i en underjordisk bar med 80-talssyntar i bakgrunden nämnde jag titeln för Eve. Hon spärrade upp ögonen. Hon hade köpt den i födelsedagspresent till mig för två år sedan, efter att själv ha läst den, älskat den och tänkt att jag också borde älska den. Men sedan tappade Eve bort den så det blev aldrig nån present. Det här hade jag ingen aning om. Och så väljer jag den självmant två år senare, och älskar den! Vi har aldrig pratat om varken Elefantens öga eller Inger Alfvén så det är två händelser som är oberoende av varandra, som man säger. Anledningen till att jag tog just den här boken just nu är att jag läste ut en bok hos mina föräldrar, törstade efter en ny, bestämde mig för att det kanske var dags att läsa boken med den brandgula ryggen och det mystiska namnet som jag sneglat på i bokhyllan sedan jag var liten.
Boken är jättebra om man törstar efter kärlek för man blir kär. Man får hela kärlekspaketet med ont i magen och tvivel också.
Jag var så glad igår. Inget jobb, lite lantluft, värsta rea-reaktionen, bäst människor all over the place, en lyckad soppa och en kall Leffe. Ölen alltså. Allt man kan begära av livet.
Idag ska vi besöka en liten festival där bland andra Lillasyster spelar. I hate Lillasyster, typ det sämsta jag har hört sedan... ja jag vet inte. Dackefejden eller. Men det gör inget, jag ser fram emot dagen oerhört mycket i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
det här är så himla himla fint men får mig att känna mig lite slarvig.
det speglar din slarvighet perfekt, men jag har den relationen till dig att jag bara tycker det är charmigt.
Skicka en kommentar