Ajdentity

Jag läser en bok som är jättefascinerande. Upplevelsen av boken bygger mycket på att man känner till de snärjiga tankar som finns bakom den, alltså vad författarinnan avsåg att uppnå med språket. Detta kan man få reda på om man läser Stefan Jonssons eminenta förord. I förordet beskriver han även den, enligt mig, ultimata klokskapen och så här låter den:

Ens identitet är alltid falsk, något man tillskrivs, säger Sarraute. En person sedd inifrån saknar identitet, är egentligen inte ens en person, utan ett formlöst intet, som rymmer allt.