Jag tror jag har en ovanligt blödig period: först det tårdrypande mötet med Barnmorskorna i söndags, och nu en nära-gråten-upplevelse när jag stötte på de här gullegrisarna. Jag finner inte ord för att beskriva deras charm - så himla mnihihihnihjihmmmi! Lyckorus. Men när jag hade gullat en stund med bilderna så dök det upp ett beskt moln på himlen. Jag hittade grisbebisarna när jag bläddrade i tidningen Mersmak, och egentligen borde jag ha anat oråd redan vid en av framsidans rubriker, "Knorr i köket". Men hela reportaget från den ekologiska grisuppfödningen vid Häglinge gård var så idylliskt och sött (ni ser ju själva grisen i bondens knä), att man blev helt uppslukad. Det självklara skulle dock gå upp för mig mycket snart: det var grisarna som skulle bli uppslukade. Uäääääh! Reportaget avslutades med en massa recept på fläskkött! Bland annat hamnade rubriken "Fläskiga tips" under näsan på mig. Alltså, jag vet att grisar i huvudsak föds upp för att ätas, och i princip är jag inte emot det (även om jag tycker att man bör minska på köttkonsumtionen, men det är ju en stor diskussion i sig), men det blev en sådan makaber kontrast i detta reportage! Ska man bjuda läsarna på en massa fläskrecept kan man inte ha uteslutande söta griskultingar i reportagets bilder. Det skär sig! Eller så är det bara ärligt och naturligt, jag vet inte. Jag blev vemodig i alla fall.
Men jag blev glad också. Min vilja att bo på en gård i ett slags kollektiv med mina nära och kära, vaknade till liv igen. Jag är tacksam över att du övertalade mig att spara mina fårskötseldokument, Eve. Nu är det bara att håva in lite kosing och köra igång!
(not)
3 kommentarer:
ALLA VILL LEVA!
JA fårskötseldokumenten! Hoppas du har dem noggrannt arkiverade. Eller så kan du rama in dom och hänga på väggen så de inte kommer bort. Som jag gjorde med min första hultsfredsbiljett.
Det kommer bli mkt högtidligt när vi bara: tiden är inne, och plockar ner tavlan.
Ja du har rätt, alla vill leva, nästan alla i alla fall. Men särskilt de ekologiska grisarna skulle jag tro.
Fårskötseldokumenten förvaras i en gul pappmapp som det står "Kemi" på. Oavsiktligt alltså.
Jag vet! När man får användning för den lagrade informationen. Det är bra att ha det i pappersformat - det blir liksom en liten morot, typ att hinna förverkliga det hela innan papprena blir helt gulnade och sönderfallna och därmed obrukbara. hehe. Jag har självhushållningsdokument och dokument för hur man renoverar ett ruckel också.
Varför har vi inga stålar?
Skicka en kommentar